Direktlänk till inlägg 19 februari 2013
På en många forum där jag brukar vara in och läsa på FB är det ett himla liv och hjälmens vara och inte vara!! För egen del tycker jag att man ALLTID ska rida med hjälm och när andra påpekar detta för de som rider utan blir det väldigt förbannade och säger att man minsann får välja själv om man ska rida med hjälm eller inte. Synd att folk INTE förstår att andra säger till om hjälm av välvilja att man inte vill att andra ska råka ut för en allvarliga olycka!!!
Jag tänkte berätta en av mina historier...eller 1 av mina ridolyckor...och nog den värsta jag har varit med om hittills med min förra häst när jag höll på att rida in henne...i april 1992 och när vi bodde i Västerås.
Då börjar jag:
Vi hade besök av en kompis hemifrån och han hade varit hos oss i 1 vecka. Den här em skulle vi se en film och sedan åka till stallet där jag skulle rida min häst en kort sväng på 10-15 min. Hon var under inridning och jag brukade skritta och trav lite samma runda varje gång. Grabbarna skulle mocka medans jag var ute och red så vi kunde åka hem och äta middag sedan. När L-O går ut med skottkärran för att tömma den ser han att Zimé kommer galopperande efter vägen UTAN ryttare??? Hon springer raka vägen hem så han plockar bara in henne i boxen och springer till bilen för att köra dit han VET att jag rider. När han kommer och kör på vägen så ser han att jag kommer gående. Ok, tänker han: hon går och är inte lerig någonstans. Hon har inte gjort illa sig. Han stannar bilen och jag hoppar in i bilen. Det går ca 10 sekunder så säger jag: Varför är vi och kör här. Vi brukar aldrig köra bil här?? L-O säger inte så mycket men tycker att det är ett konstigt uttalande. När vi kommer till stallet SKA jag ut och rida men L-O lyckas få mig att rida i paddocken istället. Han tänkte att DÄR har han ju koll på både mig och hästen med tanke på att jag ramlat av 1 gång redan Jag sitter upp i sadeln och skrittar runt i paddocken...stannar efter 1 varv och tittar ner på Zimés ben som är leriga då hon efter jag föll av har sprungit på en leråker bredvid vägen. Detta upptäckte vi efteråt när vi var och rekade för att försöka klura ut VAD som hade hänt. Allafall så kolla stannar jag och kollar på hennes ben flera ggr. L-O frågar till slut vad jag tittar på?? Då säger jag: Det är så konstigt för jag har just börjat rida men hon är ändå lerig på benen. Då förklarar L-O att du har varit ute och ridit och ramlat av och nu rider du i paddocken. Då säger jag: Nej, jag har inte ridit någonting än....jag satte mig ju upp nu!! Jag är väldigt bestämd och jag vet ju att jag kan bli otroligt envis också....
L-O börjar nu känna att det är någonting som är FEL!!! Han gör nu sitt bästa för att få ner mig från hästryggen...vilket visar sig inte vara det lättaste DÅ JAG MINSANN SKA RIDA!! SUCK!! Jag vet som sagt hur jag kan vara ...men till slut får han ner mig från hästen Då visar det sig att Zimé har ett sår på ett ben...som hon förmodligen fått när hon galopperade hem. Det måste ju så klart skötas om. Han låter mig hållas för husfridens skull Och när såret är omskött och allt är bortplockat och han ska ta ut Zimé i hagen får jag syn på såret igen....och säger: Jag måste ta hand om såret!! L-O kontrar med att säga: Det har du nyss gjort!! Nej, säger jag det har jag inte....suck!! Han låter mig hållas och jag får återigen fixa med såret. När jag är klar plockar han återigen bort allt grejer och ska ta ut hästen i hagen. När jag igen säger: Jag måste ta hand om såret!! Då går han bara ut med hästen i hagen med mig arg som ett bi efter för jag ska ju ta hand om såret!! MEN SUCK NR 10!!
Kan bara tänka mig både ur orolig och less han blev till slut Allafall så fick de till slut in mig i bilen och kunde åka hem. L-O inser ju här att vi måste upp på Sjukhuset och kolla om jag fått en hjärnskakning eller liknande för något stort fel är det ju. När vi kommer hem så förklarar han att nu måste vi upp till Sjukhuset på en gång. Men jag VÄGRAR?? Det går INTE att övertala mig för det är inget fel på mig...suck nr 12!!!
L-O känner sig helt maklös och går till vår granne och hyresvärd Birger som pratar med mig och får mig till slut att inse att jag MÅSTE till Sjukhuset. Jag går med på det OM jag får duscha först. Så jag hoppar in i duschen och ska sedan ha att mig i bilen motvilligt Väl framme på Sjukhuset går vi in på Akutmottagningen och vi ställer oss vid luckan. Kvinnan i luckan frågar mig vad det jag har råkat ut för och vad det är för fel på mig??
Svaret hon får av mig är:
Inte vet jag!! Det får du fråga han om??
L-O förklarar vad som hänt.
Då säger kvinnan i luckan:
Det är därför det luktar häst!!
Det var ju som att trycka på en knapp på mig Jag HATAR när någon säger att jag luktar häst när jag nyss har duschat. Jag hade titta på henne med svarta blistrande ögon och sa att jag minsann hade duschat och att det var "han" som luktade häst som INTE hade bytt kläder!! Det är precis jag kan jag säga och visslar lite lätt
och de plockar in mig för att röntga och kolla upp mig. Förutom att jag hade fått en rejäl hjärnskakning har jag även gjort illa mig i armbågen där jag är helt blå.
Från början har jag BORTA en hel vecka!! När vår kompis kommer till Sjukhuset kring midnatt för att hälsa på mig säger jag: Men är du här!! Inte visste jag att du är i stan.
Då säger han: Jag har bott hos er i 1 vecka nu!!
L-O frågar om jag vet VEM han är: Jo, säger jag.....L-O...då kände han sig relativit nöjd...att jag allafall visste vem han var
Som sagt från början har jag borta en hel vecka som jag INTE har någon aning om VAD jag har gjort under den tiden!! Filmen vi såg under em som olyckan hände har jag inget minne av att jag har sett Så vi fick tips av läkaren att försöka återskapa veckan och den dagen olyckan hände för att hjälpa minnet på traven. Till slut kom minnena från vecka tillbaka men 9 timmar är helt borta ur mitt minne. Det är tiden från vi åkte till stallet efter vi sett filmen kl. 15.00-00.00 Det är helt svart eller blankt...det enda jag VET är det som L-O har berättat för mig och det är det jag har skrivit ovan. Så det jag har skrivit om ovan är INTE mina egna upplevelser utan det L-O har upplevt med mig. Och jag känner igen allt han säger om mig då jag verkligen är en envis person!!! Jag har INGET som helst minne av att det har hänt!! VILKET ÄR MYCKET LÄSKIGT KAN JAG SÄGA!!
Enligt läkaren fick jag en allvarlig hjärnskakning trots att jag hade hjälm på mig. De var lite oroliga över mitt minnesbortfall. Sedan visade det sig att jag "tappade ord". Jag såg en kastrull framför mig men "hittade inte ordet" kastrull utan jag sa: vart är den där man lagar mat i?? Samma sak med tex klocka. Jag såg en klocka men "hittade INTE ordet"....det går nog inte att förklara hur frusterande det var och irriterande!!! Jag fick då säga på jobbet: vad är den där man ser tiden med. De vande sig på jobbet med mina frågor...som tur var Det var otroligt jobbigt att INTE komma på orden!! Det här höll i sig i ungefär 1 år då började jag sedan sakta men säkert "hitta" orden igen. Vilket jag är otroligt tacksam över Jag fick helt enkelt "lära in" orden igen...från början.
Vi åkte även ut med bilen och både gick och körde efter vägen där jag hade ridit för att reka och kanske komma på VAD som hade hänt när jag ramlade av. Jag var helt ren både på kläder och hjälmen...konstigt nog!! För det var lera ÖVERALLT på vägen och bredvid...så vart hade jag då ramlat av??? Det fanns ett enda ställe där det var en liten gräsplätt som jag ev. kunde ha ramlat av på men annars var det som sagt lervälling överallt. Vi såg spår efter vart Zimé hade galopperat i lervällingen på sidan av vägen. Men det var allt i spårväg vi såg. Märkligt och konstig??
Jag har insett att jag kommer ALDRIG att får reda på VAD som hände den där ridturen eller de där 9 timmarna som fortfarande är helt borta!! Kanske hände det någonting otroligt jobbigt så kropp & knopp har helt enkelt förträngt det för att det är för jobbigt att komma ihåg eller så har jag "bara" en rejäl minneslucka....svårt att veta!!!
En sak vet jag med säkerhet med tanke på min allvarliga hjärnskakning och det efterföljande året med "tappande ord" som var otroligt jobbigt att gå igenom....att hade jag INTE haft hjälmen på mig...hade jag INTE levt idag! Det är jag helt säker på!! Tänk på att en olycka och avfallning händer så lätt och när man minst anar det!!
Så tänk på att ALLTID ha hjälm när ni rider!! Det är en billig livförsäkring!! Jag är tacksam att jag ALLTID rider med hjälm
Det här var min histioria.
Mvh anaby
Halloojjjsan igen! Det känns skönt att vara frisk och komma igång i det vanliga gängorna igen. Har börjat rida igen och det känns otroligt bra Har fått några nya hästmassagekunder under veckan. Det blir både spännande och intressant at...
Halloojjsan allihopa! Både jag och min man har haft Covid i veckan. Vi har som tur var fått en lindrig varitant och vi är tacksamma att vi fick Covid nu istället för från början för 2 år sedan när många var allvarligt sjuka. Jag har inte fått åka...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 |
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | ||||||
|